Recensioner
Bevingat
Juni 2012, Tomarps Kungsgård, Kvidinge/Hälsingborg
“Far och flyg tänker jag när jag på ingång till Tomarp träffas av en fågelskit. Jag intalar mig att det är storkarna på taket som deltar i något slags gränsöverskridande installation mellan natur och kultur och går glad i hågen in i kungsgården, som i sommar åter blivit ett fågelhus, när Karl Mårtens högtflygande akvareller visas för andra gången på kort tid, senast var i februari 2011.
Det är lätt att bli glad bara genom att flyktigt betrakta Mårtens flyhänta fågelakvareller. De har publiktycke och några dagar efter vernissagen har många redan sålts.
Blommor och fåglar avbildas bättre med akvareller än med kamera, vågar jag påstå. Därför är de bästa flororna inte illustrerade med foton utan med målade bilder, som vill visa artens särprägel bortom den enskilda växtens utseende. Vi lever med fåglarna, så här års vaknar jag med fåglarna i gryningen – och somnar om. Och vi ser dem men ofta utan att uppfatta detaljer, eftersom de flesta är skygga och snabbrörliga.
Karl Mårtens är inte ute efter att klassificera sina flygande vänner. Han målar dem med japanska och kinesiska kalligrafipenslar på ett speciellt handgjort grovt papper. Hans bilder är gjorda i en asiatisk tradition, oramade och enkelt upphängda i klämmor. I stället för signatur använder sig Mårtens av en rund röd namnstämpel, bara kompletterad av ett årtal.
Hans bilder verkar detaljrika, men är ofta målade med svepande penselrörelser. Papprets struktur ger skiftningar i bilden och dess vithet och skuggor ger liv.
Fågelns öga är alltid en precisonsminiatyr, ibland också näbben. Bilderna lever i den besjälade blicken. Jag betraktar fågeln och fågeln tittar skeptisk tillbaka, iakttagande, granskande.
Därmed fångar Karl Mårtens något av fåglarnas egenart, eller snarare söker han det fågelaktiga, fågelns existentiella förutsättningar som art på jorden. Konstnären är en fågelskådare av annat slag än fältbiologerna med sina kikare.
Ändå finns det i bilderna en stor förtrogenhet med varje arts utseende och egenheter. Målningar av tranor upptar en så stor del av utställningen att jag tar jag för givet att Karl Mårtens som så många andra stått i gryningen vid Hornborgasjöns stränder och följt vårvintermorgnarnas trandans.
“Trangryning” är titeln på fem transtudier målade på tunt genomskinligt tyg, upphängda i vinkel mot varandra från taket. De fungerar som en mobil tillsammans, när de sakta rör sig eller när jag som betraktare rör mig och ser bilderna i skiftande vinklar.
En färgskimrande kungsfiskare möter mig i trappan. Flygande svanor och storkar glider förbi ögat. Kanske är Karl Mårtens bättre i sina bilder av stillasittande fåglar än av flygande.
Här finns skrattmåsar, en Börringevråk, svanar som glor elakt på mig, skator, sädesärlor, morkullor och många andra av våra flygande vänner i den svenska naturen.
Förutom fyrtiotalet stora akvareller visar Tomarp också på bottenvåningen ett tjugotal grafiska blad med fågelmotiv i den här bevingade utställningen.”
Sören Sommelius
Helsingborgs Dagblad
